It will be your fate
Sommaren 2001 åkte jag och syster till Oslo med buss från Strömstad. Bara över dagen sådär. I Oslo hittade jag ett vykort som jag köpte och som sedan hängt på mitt kylskåp sen dess. Bilden är den som ni ser här nedanför, och på kortet står samma text som jag skrivit dit under. Jag älskar det kortet, har alltid gjort och jag skulle inte ha något emot om jag hade ett större kort, så att jag kunde rama in det och ha det på väggen istället.
Guard your thoughts, they become words. Choose your words, they become actions. Understand your actions, they become habits. Study your habits, they mould your character, it will be your fate.
I helgen var jag i Oslo igen. Tredje gången, och även den gång som jag stannat längst tid. Gång nummer två var även det en kort resa över dagen bara. Den här gången stannade jag i hela 24 timmar. Den här gången kom jag faktiskt iväg till Vigelandsparken där de här herrarna sitter. Äntligen! Som tur var så hade jag ett resesällskap med mig som insåg att det inte skulle ha blivit av om vi inte åkte dit just då, även fast jag tyckte att det var varmt och långt att gå. Det är jag oerhört tacksam för, för jag känner mig på mig att just Vigelandsparken kommer att vara ännu mer speciell nu, efter de timmarna vi spenderade där.
Oslo var bra. Jag skulle kunna tänka mig att bo där, det blir en mer och mer trevlig stad för varje gång jag kommer dit.
I onsdags var jag på Lassespelning. För vilken gång i ordningen vet jag inte, men jag vet att jag var otroligt lycklig. Det är en så konstig känsla, precis som vi konstaterade där. Det är en blandning mellan superduperlycka och samtidigt blir man så otroligt rörd, berörd, nästan lite vemodig ibland. Det är ödmjukhet, tror jag att min bästa Fia sa. Det är fantastiskt att han, och hans musik kan framkalla den känslan.
Nu har jag 3 dagar kvar av mitt älskade sommarlov. Sen drar det igång igen. Jag skulle ljuga om jag sa att jag längtar. Det känns inte alls bra att släppa den här ledigheten. Inte har jag gjort ens hälften av allt jag skulle heller. Däremot så behöver jag rutinerna igen. Jag behöver matrutinerna och sovrutinerna igen, utan tvekan.
Guard your thoughts, they become words. Choose your words, they become actions. Understand your actions, they become habits. Study your habits, they mould your character, it will be your fate.
I helgen var jag i Oslo igen. Tredje gången, och även den gång som jag stannat längst tid. Gång nummer två var även det en kort resa över dagen bara. Den här gången stannade jag i hela 24 timmar. Den här gången kom jag faktiskt iväg till Vigelandsparken där de här herrarna sitter. Äntligen! Som tur var så hade jag ett resesällskap med mig som insåg att det inte skulle ha blivit av om vi inte åkte dit just då, även fast jag tyckte att det var varmt och långt att gå. Det är jag oerhört tacksam för, för jag känner mig på mig att just Vigelandsparken kommer att vara ännu mer speciell nu, efter de timmarna vi spenderade där.
Oslo var bra. Jag skulle kunna tänka mig att bo där, det blir en mer och mer trevlig stad för varje gång jag kommer dit.
I onsdags var jag på Lassespelning. För vilken gång i ordningen vet jag inte, men jag vet att jag var otroligt lycklig. Det är en så konstig känsla, precis som vi konstaterade där. Det är en blandning mellan superduperlycka och samtidigt blir man så otroligt rörd, berörd, nästan lite vemodig ibland. Det är ödmjukhet, tror jag att min bästa Fia sa. Det är fantastiskt att han, och hans musik kan framkalla den känslan.
Nu har jag 3 dagar kvar av mitt älskade sommarlov. Sen drar det igång igen. Jag skulle ljuga om jag sa att jag längtar. Det känns inte alls bra att släppa den här ledigheten. Inte har jag gjort ens hälften av allt jag skulle heller. Däremot så behöver jag rutinerna igen. Jag behöver matrutinerna och sovrutinerna igen, utan tvekan.
Kommentarer
Trackback
