Tabula Rasa, del 1
För länge sedan i Amerika levde en man som hette John Locke. Locke var många saker, bland annat filosof. Han sa många saker, bland annat att alla människor har en chans att starta om, att få en ny chans. Han sa att alla människor är ett "Tabula Rasa", vilket betyder ett blankt papper, och detta blanka papper får en chans att fyllas igen i en ny miljö, under nya förhållanden, i en ny kultur. Jag tror att det ligger väldigt mycket sanning i detta. I en ny miljö där inget vet något alls om ens bakgrund har man också en chans att föda fram en ny personlighet, även om allt man gjort och allt man varit tidigare ändå kommer att finnas där, men kanske bara för en själv och inte för andra.
För ett och ett halvt år sedan började jag titta på Lost, ni vet, den där urkonstiga serien som går på Tv4 varje onsdag och som ingen blir klok på. Jag var fast med en gång och ångrade att jag inte hade sett det sedan start, men å andra sidan fick jag en chans att se hela första säsongen med en gång. Då, när jag fastnade i det jag senare kom att kalla för "att Losta", så ahde jag ännu inte bekantat mig med Mr John Locke, den amerikanska filosofen, men däremot började jag då bekanta mig med John Locke, livsnjutaren och mannen med ett nytt öde på ön i Lost.
Nu när jag återigen börjat titta på Lost från första början så inser jag att ett av de första avsnitten heter just "Tabula Rasa". Jag älskar när jag inser sådana saker, när jag förstår och gör rätt kopplingar. Att John Locke finns på ön, att alla människor på ön får samma chans att börja om, att de aldrig talar om sina tidigare liv, att de alla fyller sina blanka papper med ny historia, det är det som gör att Locke är nyckelfiguren i hela Lost-sagan. Och sånt gör mig nöjd när jag inser.
Om du är intresserad av att läsa del 2 av Tabula Rasa så titta in i min andra blogg, samma adress men lägg till /skolan på slutet bara.
Jag avslutar med Lost-Lockes visa ord: "A leader can't lead until he knows where he is going".
Kommentarer
Trackback
