Harry Potter och Fången från Azkaban
Jag har precis också lyssnat klart på den svenska inläsningen av Harry Potter och Fången från Azkaban, inläst av Krister Henriksson. Jag har givetvis läst boken både en och två och kanske tre gånger, men att lyssna på den inläst blev en helt annan upplevelse. Jag har alltid tyckt att Krister Henriksson varit lite stel (mest från Wallanderfilmerna) och tyckt att det är tråkigt att det är -han-som läst in alla mina älskade HP-böcker har nu ändrat åsikt totalt. Henriksson levandegör karaktärer, han läser in känslor och han gör boken spännande. Jag ville bara lyssna mer och mer, även fast jag visste hur det skulle sluta. Dock är det tråkigt att han har lite konstiga sätt att uttala vissa namn och platser (Her-mi-one är ett klart exempel).
Berättelsen i sig känner de flesta till: Harry får till sin skräck, och förvåning, veta att den förrymde fången Sirius Black är ute efter just honom. Hogwarts är invaderat av Dementorer, läskiga monster som vaktar trollkarlsfängelset Azkaban i vanliga fall. Den nya läraren i Försvar mot Svartkonster, Remus Lupin, visar sig vara värd sitt efternamn och lär Harry hur han ska kunna skrämma bort en Dementor. Harry får veta mer och mer om sina föräldrar och ställs i slutändan inför ett tidsbekymmer som han och Hermione blir uppmanade av Dumbledore att lösa på bästa sätt, för att rädda fler liv än ett.
Jag gillar den här delen i serien. Det är den första riktigt mörka HP-boken och en start till en annan era för Harry. Jag kommer ihåg när den kom ut och hur jag streckläste för att få veta hur detta skulle lösa sig. Klart värd högsta poäng, enligt mig ;).
Kommentarer
Trackback
