"Rhett Butlers Berättelse"

Okej, här kommer då min första bokrecension. Jag funderade ju på att lägga in sådana när jag läst ut en bok, och det tror jag nog är en bra tanke. 

Jag har läst Rhett Butlers Berättelse, skriven av Douglas McCaig. Boken ska bygga på Rhett Butlers bild av historien som utspelar sig i den klassiska och lovordade Borta med Vinden från 30-talet. Jag älskade Borta med Vinden som liten och att läsa denna "uppföljare" var helt givet för mig. Men, jag blev besviken. 
Boken startar i Butlers ungdomsår och följer honom sedan genom diverse kvinnor, blokadbrytarperioden, kriget (såklart) och i centrum finns hans relation till Scarlett O'Hara och även den till Belle Watling. Den sistnämnda relationen har McCaig byggt ut och visar sig, i hans berättelse, spinna så lång väg tillbaka som till barndomen. 
Boken är väldigt berättande och det jag irriterar mig på är att under långa passager så handlar det inte om Butler alls. Fokaliseringen ligger på andra personer och den allvetande berättaren låter läsaren gå in i huvudet hos fler än Butler, t ex hos Scarlett. Det här är för mig konstigt eftersom boken skulle vara ur Butlers perspektiv och ändå handlar långa passager om andra personer och deras liv och känslor. Det blev ett störande moment som jag retade mig på mer och mer. Boken heter "Rhett Butler's People" på engelska, och kanske ger det mer skäl till att låta berättandes ske på det sättet än den svenska titeln utlovar. 
Ett stort problem är att det ju faktiskt skrevs en uppföljare långt före denna, nämligen Scarlett av Alexandra Ripley. Denna uppföljare har McCaig totalt valt att ignorera, därför finns inte ett spår av den berättelsen med i hans egen. Det blir mycket förvirrande för någon som läst Scarlett också, vilket jag tycker att man ska för det är en bra bok och en bra uppföljare på Borta med Vinden i sig. Jag hade tänkt mig Rhett Butlers berättelse som en tredje bok, att de skulle fylla i varandra, men det gör de inte och det gör att McCaigs bok inte slår så högt hos mig. Skulle jag ge den betyg skulle den få ungefär 2.5-3 av 5 möjliga. Det som gör den värd att läsa, för oss som älskade Borta med Vinden, är att man åter igen får bada i den tiden, de händelserna och de personerna som finns med i berättelsen. 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Jag tror...

...det bor en hjälte i varenda flopp

RSS 2.0