Efter flera veckor av någon konstig släng av avighet mot läsning så har jag nu totalplöjt en bok. Ni som känner mig vet att jag läser en hel del böcker och att jag faktiskt i stort sett alltid har någon bok på gång. Nå, de sista veckorna har jag lurat mig själv att jag läser två böcker med en gång, genom att lägga dem brevid sängen, men aldrig bläddra i dem. jag har skyllt på att jag inte haft någon sänglampa sen vi flyttade och det kan faktiskt ligga lite sanning i den bortförklaringen, men hallå! Jag läste 12 böcker på sommarlovet och -inte en rad- på jullovet. Det är inte likt mig.

Så i lördags när jag tänkte att det "nu jävlar är det dags att läsa igen" så tog jag ett osäkert säkert kort. Osäkert för att jag inte hade en aning om det skulle vara en bra bok, en bok jag ens fixade att läsa klart. Säkert för att rekommendationen kom från ett håll som tidigare rekommenderat en av de bästa böcker jag läst (Vinden skugga av Zafón). Sagt och gjort. I lördags kväll lyckades jag komma in ungefär 15 sidor i boken och jag var inte så jättefast. efter i går kväll stängde jag boken på ungefär s 170 och undrade då hur jag ens skulle kunna sova om jag inte fick läsa klart. Eftersom jag är sjuk med trasig hals (och därför inte så intresserad av matpauser eftersom det gör ont i halsen (och trots det så lyckas jag bara välja saker som gör ont när jag väl ska äta)) så ägnade jag eftermiddagen åt boken. Med toapauser och pauser för att sätta in och ta ut bröd ur ungen så måste jag ha läst i ca 3 timmar. När bokens 407 sidor var slut var klockan kvart över fyra och jag pustade ut som om jag hade hållt andan de sista 20 sidorna.

Varför väljer jag att skriva om det här då? Jo, för HERREDJÄVLAR vilken bok! Jag är så tacksam över att få sådana läsupplevelser och jag har så svårt att förstå de som inte utsätter sig själva för den totala verklighetsflykt det är att läsa, läsa och åter läsa. Den här boken satte fart på fantasin kan jag lova, bättre beskrivningar än de den här författaren lyckats med var länge sen jag läste. Det här var en njutning av högsta slag. Böcker, böcker, böcker. Vad vore världen utan böcker? Öde, tom, tyst, kall och intetsägande. Vad är det som gör att människor låter denna upplevelse gå förbi dem? Varför läser ni inte?

Mitt tips, till er som läser, eller inte brukar läsa, till sist då: Patient 67 av Dennis Lehane. Mörk, psykologisk, läskig, fantasieggande och totalt jäkla oberäknelig. Njut!