Borta bra men hemma bäst
Efter en fantastisk vecka på Lanzarote, en snabbvisit hemma för att sova, en resa till Oxelösund för att hämta katterna, en hemresa därifrån idag som lämnade mycket över att önska, så är vi nu hemma igen! Det där med borta bra men hemma bäst stämmer faktiskt även den här gången. Men, att få ha kommit bort så här mitt i vintern, att få varit i sommaren och sluppit vinterjacka och vinterskor för en vecka var verkligen något jag, vi, behövde hur mycket som helst!
Veckan som gått har kantats av:
- För mycket fet mat
- Fascination över den nya miljön
- Sol
- Bad
- Fascination över den nya miljön
(ja, i den ordningen känns det som)
Nej, men allvarligt! För mig som aldrig varit iväg och varit på en sådan här solresa så har det varit en spännande vecka med många nya intryck. Det var också en bra chans att lära känna familjen O bättre, eftersom det var dem vi reste med. Det var ungefär som svensk sommar på Lanzarote förra veckan. Temperaturen låg på ca 25 grader och på kvällen krävdes en extra tröja, men på dagarna gick det utmärkt att sola och njuta av värmen. Havet höll, även det, en temperatur som stämde bra överens med den svenska sommaren, ca 17-18 grader. Det gick att bada (även om min pappa inte skulle hålla med) och vågorna var fantastiska!
Jag har inte bränt mig, men jag har heller inte fått någon färg. Daniel ser ut som en vandrande pepparkaka och det gjorde även resten av hans familj, men jag har verkligen fått det skrivet på näsan att jag inte har ett uns trevliga pigment i mig. Okej, nu tycker jag inte att det är superduperviktigt att bli solbränd, jag besparar hellre min hy smärtan av att bränna och svida efter en dag i solen MEN det visade sig ju att jag kunde vara i solen (med spf 30 oftast) nästan lika mycket som D, men inte 17 blev jag solbränd för det. Lite soleksem letade sig fram när jag sänkte skyddet från 30 till 10 på armar och ben, inget som kliade, men nog så irriterande. Men tja... det betyder ju att jag KAN åka på solresor men att jag INTE KAN visa upp att jag faktiskt varit utomlands, inte inspärrad i en frys någonstans - jag har helt enkelt inte pigment nog för det och det är bara att acceptera det (men det är ju bra orättvist att mina kära systrar fick bra pigment med sina gener).
Så, foton då:
Innergården vid vår del av hotellet. Mäktigt med vulkanerna i horisonten.
Jag ser ut så här på alla kort, jag tror det är solen i ögonen som gör grejen. Här var vi på rundtur á la charter och just här är vi ju Timanfaya, nationalparken med hur många vulkaner, och lavalandskap, som helst!
Los Hervideros, höjdpunkten på rundturen, som dock inte gör sig rättvis på foton. Här mötte lavan havet vid det senaste vulkanutbrottet, mäktiga klippor och grottor blev resultatet. En ständig kamp mellan klippor och Atlanten.
Kommentarer
Trackback
