Torsten, min Torsten

Du får aldrig göra matte så där rädd. Förstår du? Aldrig!
Dagen började med att grannen kom och sa att Torsten var på hennes balkong. Någo var väldigt fel med detta: 1. Vi har inte ens balkongerna mot varandra, det är 4 stora fönsterbleck mellan oss. 2. Vi bor å tredje våningen och har givetvis galler på balkongen. Daniel gick över för att hämta honom, men då fanns det ingen Torsten på hennes balkong. Daniel sa att han hade sett Torsten nere på marken, springa iväg. Då var det jag som sprang istället.
Grannen tvärs över gården stod på balkongen och pekade att Torsten låg i vinbärsbuskarna och mycket riktigt låg det en ynklig Torst där inne. En blodig, ynklig Torst bör tilläggas.
Det verkar rätt okej. Han verkar ha bitit ihop käkarna så han blöder vid munnen och jag är rädd att tungan är skadad. Sen har han skrapat i tassarna så han haltar lite. Och sover... Så chockad är han nog också.
Nu observerar jag honom på veterinärens inrådan och hoppas faktiskt på att slippa behöva åka in med honom.
Min lilla Torsten-gubbe...

Shutter Island - äntligen

Igår såg vi ÄNTLIGEN Shutter Island!
Äntligen, ja, för jag har väntat och väntat på att få se den. Jag läste boken ("Patient 67" av Lehane på svenska för er som inte vet) i februari 08 och var helt hooked! Det var ju efter den som jag klämde alla andra Lehane och njöt av varenda en. Men "Patient 67" var speciell, helt klart. Det var den första bok på länge som jag verkligen var fast i, och som inte var fantasy av något slag. Jag var sjuk när jag läste den och jag släppte den knappt för att gå på toa/äta mat, vilket inte hade hänt med någon bok på länge då. Dessutom är den speciell för att det är en av få böcker jag fick Daniel att läsa och för att den nästan varit konstant utlånad sen dess, och alla, alla, har tyckt om den!
Filmen skulle haft Sverigepremiär i oktober-09 men fick förflyttat datum till februari-10. Ni fattar va? I oktober hade jag kunnat se den utan problem, men i februari var Isak alldeles ny i världen och det fanns inte en chans eller tanke ens att gå på bio. Men NU finns den på dvd.
Så, igår såg vi filmen och jag är sjukt nöjd, men också sjukt förvirrad. I filmen har de lagt till en replik som inte finns i boken och som faktiskt ställer nya frågor om hela slutet. Märkte ni det? Jag vet inte vad jag ska tänka... Snacka om att vända upp och ner. Har Lehane godkänt det här?? Ge mig info, om ni vet.

Angående folks besattheter

Min sambo älskar fotboll. ÄLSKAR fotboll verkligen. Han ser tamejfaen ALLT (enligt mig i alla fall).
Min mamma ville att jag skulle köpa en mugg från Victoria och Daniel bröllopet i helgen när jag var i Sthlm förra veckan. Jag log nog lite åt det och tyckte det var lite väl, och Daniels fotboll ska vi inte tala om vad jag tycker om det.
Men, som ni säkerligen också märkt så har jag ju också vissa besattheter. Igår blev jag anklagad för att vara en fjårtis på facebook, bara för att jag var på det där eventet i Sthlm. Jag kan erkänna att -att vara där- kan vara lite fjårtis, men det tar jag gärna om det ska vara så. Men att bli anklagad för att vara fjårtis för att jag väntar på en fjårtisfilm, njäe det går jag inte med på. Vi har alla våra olika besattheter och detta råkar vara min just nu, det spelar ingen roll hur gammal man är. Om var och en går till sig själv så hittar de säkert något som de tycker extra mycket om, förhoppningsvis i alla fall.
Jag har sett bilder på folk som har Twilight-tatueringar och jag har tyckt att "nej men hallå, där går väl ändå gränsen för besattheter, eller?!!" tills jag insåg en sak: Min tatuering är också ett uttryck för en besatthet. 2002 tatuerade jag in det enda jag hade kunnat tänka mig att fästa på min kropp för alltid vid det laget, en alruna. Varifrån kom idéen? Varifrån kom bilden? Jo, Sagan om Isfolket, ytterligare en av mina besattheter.

En del gillar fotboll, andra prinsessbröllop, en del hårdrock, en del Thailand, en del dyra märkeskläder och en del gillar Sagan om Isfolket och Twilightsagan. Så är det.

Igår var jag 14, ungefär

Igår var jag och syster Nil på Eclipse fan event på Hovet i Stockholm. Det var typ jag, hon och 50 pers mer som var över 20, resten var långt under. Eller nåt sånt... Jag vet inte eftersom det faktiskt var 9000 pers där. Det var helt sjukt! Det finns inte riktigt ord för att beskriva hur det var, förutom just "helt sjukt". Det var tonårshysteri på HÖG nivå. Det enda jag kan jämföra med är NKOTB på GLoben-91 och för er som inte var där så säger det inget alls. Men det här var ännu värre kändes det som, eller så var det bara för att jag var äldre nu.
Jag har inte ork att gå igenom allt som var, men jag kan helt klart säga att en av höjdarna var att Kodjo höll i spektaklet. Kodjo från morgonpasset, komikern. Han är GULD. Några saker bör påpekas i alla fall:
- Jag var tvungen att hålla för öronen en hel del under kvällen.
- Det visades ett slags sammandrag från Twilight och NM och när Jacob/Edward (men av naturliga skäl mest Jacob) visades med bar överkropp så lyfte typ taket på Hovet. Galet! Jag fasar lite för bion den 30e. Jag vill INTE få den upplevelsen förstörd av ett gäng hysteriskt skrikande brudar.
- Kodjo gjorde King Julian!!! För er som inte vet vad jag menar... ni har missat nåt. Det gjorde mig så glad att jag hoppade sittandes.
- Sittandes, därför att min och Nils plats befann sig precis under taket och både hon och jag hade nog lite snurr i magen av yrsel mest hela tiden.
- Ulrika Eriksson kunde de lätt varit utan. Varför skulle hon intervjua för?
- Lautner och Stewart måste varit försenade till Hovet. Det var uppenbart att Kodjo fick snacka utfyllnad rätt länge.
- Det hördes knappt 2 ord av ovanståendes svar på intervjufrågorna. Jäkla hysteri.
- Tunnelbanan in till stan igen var som att bli meddragen i någon form av bergochdalbana full av 14-åringar.
- Slutligen: När jag satte mig på cykeln hemma i Västerås var jag återigen 31 och längtade hem till världens goaste lilla son och min bästa sambo.


Men ja.. längtan efter den 30e blev inte precis mindre...

Gone overboard on Twilight?

Jag sitter här, en vanlig fredag, och har precis tittat klart på New Moon. (Ja JA, jag vet att den här bloggen mer och mer blir en Twilight-blogg, men stå ut med mig ett tag till). Jag vet inte vilken gång i ordningen jag ser den, såklart. Jag fyller ut efteråt med att titta på lite bortklippta scener, en del borde verkligen, verkligen varit med-faktiskt. I alla fall, here the thing:
På måndag är det Eclipse-event på Hovet i Sthlm ( i morgon händer annat, på ett annat hov däremot, men det är inte alls lika roligt). Daniel har skämtat med mig om detta event och sagt att jag nog borde vara med i diverse tävlingar för att vinna biljetter. Jag har inte varit med i några tävlingar dock, MEN min syster har. Så, hon vann, och hon fick två biljetter och nu ska jag åka i Sthlm på måndag och trängas med en massa skrikande tonåringar som dreglar över Taylor Lautner. Och det ska bli så JÄKLA kul!!
Jag har såklart biljetter till Eclipse också. 18.00 den 30e ska jag och bästa Frida gå på bio, sitta i bästa stolarna och njuta. Ja, för jag har extremt svårt att tänka mig att filmen kommer att vara dålig. Alla klipp har varit kanon och nu vågar jag inte se fler. Nu vill jag se filmen, NU!


Se mer: http://www.youtube.com/watch?v=PtGCYfJ-Tzc
(Och ja, om ni frågar min kära sambo så är svaret på frågan i rubriken klart ett rungande JA! Det är därför jag tittar nu, när han är på stan och kollar på fotboll.)

Eclipse och just nu

Aldrig tror jag att jag sett fram emot en film lika mycket som Eclipse. inte ens med Lord of the rings filmerna. Kanske med Harry Potter, men det är en annan sak, en annan typ av film liksom. Men Eclipse är min favvobok i Twilight-serien och att få se den som film är liksom stort. Tyvärr har jag tittat på alldeles för många klipp från filmen för att vara helt "blank" liksom, men/och trots att jag ser att de gjort saker annorlunda än i boken så kan jag inte låta bli att titta igen och igen och igen. Bara för att jag i alla fall FÅR se något från filmen, se karaktärerna igen. En sak är säker: Pattinson gör Edward hot i den här delen... *suck* ;)
Annars just nu så har vi varit ett par dagar i Varberg och ser fram emot en helg i Falun. Jag har inte varit i Falun sen april förra året och då kom jag hem och grät för att jag ville bo där. Vi får väl se hur reaktionen blir den här gången. Apråpå boende så har det varit en hel del snack om det också sista tiden. Det hela har att göra med att det faktiskt ÄR tungt att ha en 7, snart 8, kilos bebis att släpa på upp och ner för 3 trappor. Men, jag kan inte tänka mig att flytta. Vi bor så jädra bra här på alla sätt, så nej.
Jag var på avslutningen på jobbet igår, både på dagen och på kvällen. Jag saknar mina fantastiska kollegor och mina fantastiska elever, det lovar jag att jag gör. Ibland tänker jag att jag skulle kunna jobba typ 1 dag/vecka i höst, men nej... jag tror inte det kommer att vara så. I höst är Isak ännu större och jag ska ta vara på varenda dag av mitt lilla pyres liv. I morgon öppnar Långö för sommarens säsong. Behöver jag poängtera att det DÅ är sommar på riktigt för mig? Vi åker dit 11e juli. Det är en månad kvar och innan dess är det ju både Eclipse-premiär och Emilia & Sören bröllop!

Jag tror...

...det bor en hjälte i varenda flopp

RSS 2.0