Lovefilm

Här är ju faktiskt en grej jag kan skriva om. Jag har nämligen gått med i Lovefilm. Onödigt kan en del tycka. De "en delen" laddar antagligen ner sin film själva. Men se-det gör inte jag, av olika anledningar gör jag inte det.... Och inte hyr jag heller, och man -behöver-faktiskt inte köpa all film man vill se. Från början hade jag tänkt att jag skulle låna hem serier genom Lovefilm, men den tanken föll på sin egen orimlighet när jag fick hem första laddningen True Blood, säsong 1, och jag insåg att jag då fick hem 2 avsnitt/gång. Inte en chans serru! Snabbare än så vill jag se på serier. Det får lösa sig på---annat sätt, helt enkelt.
Så här kommer en snabb reflektion över de senaste filmerna vi fick hem och såg:
Alice i underlandet
Allt för Johnny Depps skull, såklart. Jag måste se Depps filmer. Det finns helst inga undantag och senaste tiden har han gjort sådana fantastiska karaktärer så detta såg jag fram emot. Och ja, Depp som hattmakaren var lika fantastisk som jag hade hoppats på. I övrigt så var väl filmen bra. Underhållande sådär och miljön Burton har skapat var väldigt.... underlandisk om man kan säga så. Alice var bra som hon var och att det var (jäklar nu tappade jag namnet, hon .. Burtons fru, som också spelar i Harry Potter.... va faen) nåväl... hon, som var med också anade jag inte ens förrän sluttexten kom.
I taket lyser stjärnorna
Jag köpte den här boken precis när den hade kommit ut, sommaren 2003. Innan Augustpris och lååångt före alla mina elever läste den och jag -älskade-den verkligen. Så när den nu blev film så såg jag fram emot att se den och tyckte att Lovefilm var ett bra sätt att få hem den och se den.
Jag tycker att filmen var -bra! De har fångat delar av boken på ett mycket bra sätt. Skådisarna var bra och det föll en liten tår över sorgen i filmen. Men en tår hade sällskap av så många fler när jag läste boken. Som alltid, boken är bäst och ska jag visa denna film i skolan så lär vi diskutera bra länge efteråt, för det finns så otroligt mycket att prata om i en film som denna.

Alltså...

Jag tänker skriva flera gånger i veckan, men jag gör inte det. Det händer saker och jag tänker "det där måste jag blogga om", men så gör jag inte det och tiden går och då är det ju plötsligt helt inaktuellt att skriva om det där som hände.
Så det är för sent att skriva om olika vägar där de sänkt/höjt hastigheten, eller om tanten som ringer för att vi måste släppa in Torsten (det här hände ju iof senast idag så det skulle jag ju kunna skriva om.) Det är för sent att skriva om att vår soffa gått sönder och vi bara väntar på att någon från ikea ska konstatera det samma och komma och byta ut den mot en ny. Det är för sent att skriva om att jag försöka få en ny wake-up lampa från netonnet och att det verkar superkrångligt. Igår hittade jag en film med Krtek, så det är nästan inte för sent att skriva om det. 19.50 (dvs 20 kr) kostade den på Willy's och jag använde Isak som svepskäl och köpte den såklart. Det är inte för sent att skriva att jag är helt hooked på True Blood. Jag tror att jag är lite kär i Erik Northman men allra mest gillar jag allt det skruvade. Och jag gillar att de vågat sig på att göra en så LÅNGT intro (och låten är ju underbar såklart) när det är mer regel än undantag nu för tiden att istället korta ner introna så mycket som möjligt, se bara på Grey's och DH. Jag ser på Grey's och DH, så ofta jag kan, och på Cougar Town, och på Idol. Annars ser jag inte så mycket annat. Jag tänkte kolla första delen av Lost med mina 8or i eng om 2 veckor. Risken finns att jag kommer att få jordens Lost-abstinens då bara.
Snart, snart är vi inne i årets tråkigaste månad-november. Jag brukar hata november men den här gången finns det faktiskt saker att se fram emot i november. Det allra största är ju såklart Harry Potter-filmen som har premiär den 19e. Jag har fått tillåtelse att gå och se den då, nu ska jag bara se om jag hittar ngn som vill gå med mig. Annars går jag själv. Och ja, jag tar för givet att jag får tag i biljetter. Det andra som händer i november är en alumniträff i Falun-Borlänge för tidigare kårpresidier. Det ska bli roligt, mest för att jag vill träffa gamla rävar, och för att få komma till Falun såklart. Staden i mitt hjärta.
Appråpå stad i mitt hjärta så är det också för sent att skriva om de jävla nya bolånereglerna som gör att vi inte kan få köpa ett radhus här på Vetterslund, eller nånstans alls faktiskt. Nu siktar vi in oss på att försöka få lån till att göra om köket istället och givetvis; när jag börjat fundera på en sån sak så vill jag göra NU!
Ja.... det var väl det stora hela antar jag.

Höst, True Blood, träning och film vs bok

Okej, lite av varje:
Igår såg vi på "Allt för min syster". Jag läste boken för många år sen. Jag bodde fortfarande i Falun i alla fall. Så, nu har jag sett filmen och jag blev så ARG. Visst, filmen var bra på många sätt. Bra och känslosam och fin, men man FÅR inte göra om hela slutet på en film på det sättet. Får man det? Verkligen? Jag blir så besviken när man gör så och ärligt talat så undrar jag hur de ska kunna göra "Breaking dawn" utan att göra det samma. Men, men. Det är en annan historia. Så, om ni tänker se "Allt för min syster" så tänker jag härmed spoila för er: Boken slutar HELT annorlunda än boken. Ungefär tvärtom kan man nästan säga. Så, sorry, men ni behöver veta om det.
Träningen i mitt liv går framåt. Jag har nu tränat med vårt Wii i tre veckor och nåt halvvägs i min "6 week challenge". Det går bra, det är roligt och det är framförallt superskönt att göra nåt. Jag mår bra liksom. Men, om jag får gnälla lite så kan jag väl tycka att liiite hade jag väl kunnat få gå ner på köpet. Bara lite i alla fall? Jag går inte ner alls och jag har ändå ett gäng "Isak-kilon" kvar att gå ner som sitter stenhårt verkar det som. Jag kan INTE ha ens mina största gamla jeans och kjolar och jag blir så besviken över det här. Min kropp är inte min längre. Så, kom igen... lite...! Jag simmar också ju! Frida och jag har kommit iväg och en gång i veckan 3 veckor i rad nu... så kom igen... liiite! Vad begär kroppen mer? Tips?
(Men ja.. känslan efter att ha tränt, duschat och druckit en liter vatten är fantastisk.)
Hösten är här och inne tänder vi ljus varje kväll. Den där stunden när Isak sover, alla leksaker är ihopplockade och ljusen är tända... DET är en bra stund på dagen. Andra bra stunder får ni läsa om i min andra blogg.
Och ja just ja. Jag har hittat True Blood. Jag har ju missat hela grejen från början (som jag så ofta gör) men nu har jag snart kommit igenom säsong 1. Mycket bra! Mycket! Och Alexander Skarsgård är läskigt lik sin far (som är en större skådis än vad jag tror att vi i lilla Sverige egentligen förstår.)

Jag tror...

...det bor en hjälte i varenda flopp

RSS 2.0