Jag läste såklart ut andra delen av Polgara också, det tog inte mer än 1 eller 2 dagar. Sen bestämde jag mig för att ta tag i hela Belgarion-serien igen. Tji fick jag. Dels tröttnade jag på tanten på talboken relativt snabbt. Det var inte bara det att hon uttalade saker fel och hela hennes röst var så totalt fel för bokens innehåll, det var också usel ljudkvalitet, så nej tack. Jag gick till biblan, tvärsäker på att jag nu skulle låna hem hela serien och plöja på balkongen. Tji fick jag. Jag fick nöja mig med bok 2, denna. Istället gick jag hem och plöjde nätet efter serien, som verkar liksom gått ur tiden och inte finns att köpa i sin helhet på någon av de stora nätbokhandlarna. Jag hittade den dock på blocket, och väntar nu på besked om jag får köpa den. 

Jag är Så besviken!

Som jag skrev härom dagen så läste jag Polgara, med tanke på att David Eddings har lämnat vår värld och jag var tvungen att hitta tillbaka till min favoritserie av alla serier, Belgarion. Egentligen hade jag tänkt njuta av Belgarion serien som ljudbok här under sommaren, men nu fick Polgara komma emellan. 

(Måste börja med att skriva att det är så irriterande att jag ibland kan bluetootha över bilder från mobilen, och ibland inte.)

Idag är det den tionde internationella ALS-dagen. ALS är en HEMSK sjukdom som drabbar mellan 200-250 personer i Sverige varje år, ändå satsas det inte lika mycket på forskning som runt andra sjukdomar. ALS har dödlig utgång, än så länge. Det finns bromsmedicin, men inte någon egentlig hjälp.
Jag har en nära släkting som har ALS och jag lider av att tänka på hur han förändras hela tiden. Det blir för ytligt att skriva om det så här för sorgen är för stor för att ens ta in, så att förklara det i en blogg är rent utav dumt. Jag passade på att träffa min släkting igår, när jag var hemma i hemstaden, och eftersom det var länge sen vi sågs så märkte jag såklart en markant skillnad sen sist. Jag sörjer den person han alltid varit, men att träffa honom igår fick mig ändå att återigen inse hur viktig släkten är, och hur mycket jag älskar honom, trots att vi har så knapp kontakt.

Läs kort om ALS-dagen här , och om du ser en insamling till forskning om ALS, så skänk en slant, för min släktings skull om inte annat.

För ca en vecka sedan meddelade min lillasyster mig via en länk att David Eddings är död. Han dog 2a juni. Sorg. 

Jag har hunnit läsa Glasblåsarnas barn också, klassikern av Maria Gripe. Det var kul att ha läst den eftersom det känns som att man ska känna till den helt enkelt.

(Jag orkar inte fixa bild den här gången.) 

För fyra år sedan var jag helt ny som lärare, helt ny på mitt jobb och skulle få mina allra första ansvarselever. De ca 15 elever jag mötte deras första dag på högstadiet har under fyra år växt och utvecklats enormt mycket. En del har bytts ut och nya har tillkommit men i grunden har det varit en ganska konstant kärna i gruppen. 

Två dagar kvar av skolan för i år. Sedan jobbar jag visserligen två dagar till, men det är fortfarande bara två dagar kvar. Två dagar kvar med de elever jag haft i fyra år, de som hjälpt mig att vara den lärare jag är idag. Det blir lite konstigt att se dem lämna oss, det var ju inte allt för länge sedan de var 12 och började 6an, och jag var 26 och började jobba. Fast..., när jag tänker efter så VAR det länge sen jag var 26 - på gott och ont. 

Jag vet att jag är usel på att skriva nu för tiden. Det är för att det händer så mycket konstigt nog. När det inte händer nåt alls så lyckas jag skriva, men inte nu.