Om det här vore min sista dag skulle jag inte lägga ner någon tid vid datorn för att berätta för er om vad jag gör, varken i bloggform eller på facebook eller NÅT annat.

Om det här vore min sista dag skulle jag spendera den med min son och min Daniel. Jag skulle inte ta ögonen från Isak på hela dagen och när han sov skulle jag ligga bredvid och bara ta in hela hans varelse, lyssna på hans andetag och bländas av hans fullkomlighet. Han är det bästa jag har åstadkommit i hela mitt liv, och det kommer inte ändras om min sista dag var i dag eller om 60 år.

--------------

Det här var en så hemsk rubrik att skriva om att jag tror att jag lämnar ämnet precis där. Igår skrev jag om kärlek och jag har, från olika håll, fått tre kommentarer som antytt att jag nästan fått dem att gråta (och ja, även någon tår hade kommit). Det gör mig glad. Inte för att ni gråter, utan för att att få beröra är magiskt och att -jag-får beröra med bara mina tankar, nedskrivna egentligen i all hast, är en ynnest. Tack.

Kärlek är inte att inte kunna stå utan den personen. Kärlek är att vilja, och få, luta sig mot en person så mycket att man ska kunna falla när som helst. Kärlek är inte ständigt pirr i magen, kärlek är att -kunna- känna pirr i magen även efter flera år, men inte gå runt med det hela tiden. Pirr i magen även efter flera år kan nog tydas som ett tecken på att kärleken inte är stabil... eller?

Kärlek är att kompromissa, men att förstå att det som är viktigt för den jag älskar måste på något sätt bli viktigt för mig också. Som att jag får vara liiiite ledsen när Daniels älskade IFK inte vinner i fotbollen och han får vara överväldigad av saker som överväldigar mig och ta del av dem, på sin nivå.

Kärlek är att lyssna, att stötta, att kunna tänka sig att spendera en hel semester tillsammans utan att dö av tristess. Att känna att DIG vill jag vakna bredvid även när jag är lika gammal som min mormor är (dvs 82).

Kärlek är inte att inte kunna andas utan den andra, men att ändå få lite andnöd vid tanken på att en dag vara utan den man älskar.

Kärlek är vardag, inte bara fest.

Kärlek är trygghet, som när Daniel inte var jobbig och svår och "vem ska ringa vem" och "kommer han vilja hälsa på mig igen". Kärlek var när Daniel bestämde själv "och sen kommer jag ner i helgen och om allt funkar så kommer jag på torsdagen igen", när jag aldrig behövde oroa mig. Jag hade aldrig kunnat älska om det inte varit så.

Kärlek är, i min familj, att kämpa genom tårar och hopplöshet. Att ligga och stirra i taket och svära högt och åka till läkaren gång på gång på gång, men att alltid göra det tillsammans. Att gå igenom det vi gått igenom kan bara betecknas som kärlek.

Kärleken ligger och sover i sin säng just nu....han är 14 månader, har nyss haft 3-dagars feber, har munnen full av kliande tänder och älskar sina nappar. DEN kärlekens andetag kan jag däremot inte vara utan.

Jag bjuder på den mat som finns hemma och om det ska planeras innan så bjuder jag gärna på tacos, chili på minuten eller Jambalaya med god chorizo i. Jag bakar gärna bröd till maten själv. Jag är ingen gourmet, verkligen inte. Så förvänta er aldrig mer än så om ni ska komma hit och äta.

Ungefär samtidigt gick det nån serie där det fanns en sketch med ett par, som handlade om relationer. Det paret hette också Lena och Leif.

Mina föräldrar heter Lena och Leif Olofsson, LE Olofsson liksom. När jag var liten och det kom post till L Olofsson så visste de aldrig vem som skulle öppna.

Min mamma är från Oxelösund och hon är kort, blond och liten, liksom ;). Jag växte om henne ganska så tidigt känns det som. När jag var liten var det bästa jag visste att åka till Nyköping med mamma, idag är det hon som tycker det är kul att gå på stan här i Västerås när de kommer hit. När jag var lite äldre än liten så bråkade jag och mamma VÄLDIGT mycket. Det går inte att förneka, men det som går att sägas är att det är så otroligt mycket bättre idag. Nu bråkar vi nästan ingenting alls (nästan, för man kan inte tycka lika om allt). Min vän Fia säger att mamma är så söt, och det är hon nog faktiskt. En söt liten mamma har jag :D, och hon är en jättebra mormor åt världens bästa Isak.

Min pappa är från Gotland. Det sa jag alltid när jag var liten...som att det vore något exotiskt ställe utomlands. Det roliga var att alla blev imponerade också, som att det faktiskt VAR utomlands. När jag var liten brukade pappa sitta i fönstret och röka och ropa ut över gården "ULRAIIIIIIIKA! MAAAAAAT!" Ja, ni förstår... det fanns lite gotländska kvar. Det finns det nog fortfarande, även fast han bott i Oxelösund i 40 år. Härom månaden hörde jag honom säga att han funderade på om mamma och han skulle flytta tillbaka till Gotland. Konstigt det där, hur hemma alltid är hemma. I alla fall. Min pappa är också ganska kort, fast när jag var liten tyckte jag att han var jättelång! Det gjorde jag ända tills Fias pappa ställde sig bredvid honom på någon brännbollsmatch med skolan. Pappa är ganska så tystlåten, jag tror att han tänker mycket. Pappa gillar sin dator, och sina filmer. Det har han alltid gjort. Och så gillar han att köra bil... i alla fall kan man tro det när man tänker på hur mycket han kört korsan och tvärsan i landet för att hälsa på/hämta hem sina barn.

Mamma och pappa är trygghet och när dom inte är hemma, som nyligen när de var tre veckor i Thailand, så saknar jag dem mycket. Vi ses ganska ofta faktiskt, det är ändå bara två timmar mellan Oxelösund och Västerås, och en liten del av mig hoppas verkligen att de står fast vid sina tankar att flytta hit när pappa blir pensionär.

Jag har varit så mycket kär i mitt liv, kanske särskilt när jag var liten.

Första gången jag var kär, så kär att mina föräldrar kommenterade det med "Ja, den första kärleken minsann" (typ så) gick jag i sexan och var så KÄR i Jimmi som bodde i Lerum där min farmor bodde. OJ, vad kär jag var i honom.

Idag är jag kär i min Daniel-han är min prins. Han räddade mig från ensamheten.

Jag är Ullis.

Jag är dotter, syster, sambo och mamma.

Jag är jag.

Jag är ganska smart, snabbtänkt, allmänbildad, pratsam, genomtänkt, kontrollerad och förtroendeingivande.

Jag är också ganska tyst, ibland otrevlig, rakt på sak-ig, tjurig, kontrollfixerad och egoistisk.

Jag älskar böcker.

Jag älskar att förstå saker, göra kopplingar och kunna förstå på metanivå.

Jag är 32 år om två veckor.

Jag är en god vän och ställer för det allra mesta upp på mina nära och kära.

Jag är inte så svår egentligen.

Jag förnekar mig sällan.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat?
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Om det här vore min sista dag
Dag 07 – Vänner
Dag 08 – Favoritsaker
Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
Dag 10 – Bloggfavoriter
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 13 – En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14 – Dåliga vanor och laster
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Första kyssen
Dag 17 – Barndomsminne
Dag 18 – Ett pinsamt ögonblick
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Mina förebilder
Dag 21 – Mina dåliga sidor
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Mitt hem
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – Det här är jag bra på
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Saker jag saknar
Dag 29 – Det här ska jag bli när jag blir stor
Dag 30 – 10 dödssynder

Så, vi kör från och med i morn då....

Jag är absolut en nörd, en nörd på många sätt. Mest därför att jag fastnar i saker och kan liksom inte släppa. Ni minns säkert min ganska så långa besatthet i Twilight. Nu har inte den nördigheten försvunnit, men ändå lagt sig på en liiiite vettigare nivå. Ibland saknar jag den totala besatthet jag hade för ett år sen, men jag har även funderat på varför jag blev så himla besatt. Jag har funderat på om det hade med "nyblivna-mamman"-stadiet att göra. Att allt var så nytt i mitt liv att jag höll mig fast vid det jag hade fräschast bakom mig, i form av "gamla jag", eller vad det kunde bero på.

Men, hur jag än tänker så inser jag ju att jag har mina besattheter ändå, oavsett nya faser i livet eller inte. Men, det ska nog erkännas att för ett år sen var det....lite over the top om man säger så.

Jag tänkte roa er med att berätta om en del av mina besattheter, eller nördigheter, eller vad man vill kalla det.

- Fantasylitteratur. Inte på långt håll så mycket som jag egentligen skulle vilja, men fantasy har varit min favoritgenre sen högstadiet. Det är den ultimata verklighetsflykten, det är bara så.

- Sagan om Isfolket. Jag började på högstadiet i denna kärleksrelation (dvs relationen mellan mig och sagan) och jag tror att den kommer att vara livet ut. Det finns en anledning till att jag valde alrunan som tatuering när jag bestämde mig för att göra en enda tatuering. Det finns en anledning till att en alruna var det enda smycke jag bar under många, många år. Anledningen är kärlek, kärlek till Sagan.

- Burkar. Jag är en burknörd. Det här är kanske den enda besatthet jag har som inte har med fiktion att göra. Jag älskar burkar och var burk har sitt innehåll liksom. Ibland tror jag att det är på gränsen till att jag är pedant, men eftersom det inte sträcker sig längre än till mina burkar så tror jag inte det ändå.

- Syd Långö. Mitt paradis på jorden finns på Sveriges nordligaste västkust. Här är jag uppväxt, har blev jag en del av den jag är och här är jag varje sommar. Livet utan Långö vore så tomt och sommaren skulle aldrig bli sommar igen om jag inte fick komma dit.

- Lars Winnerbäck. Alltid närvarande. Alltid bäst. Alltid starkast.

- Harry Potter. Jag var fast redan innan jag visste att jag var det. Harry och jag, det är en över 10 år lång relation det med. Om och om och om igen läser jag de här böckerna och jag älskar varenda sida av dem. När bokserien var slut var jag alldeles tom och nu fasar jag för hur det ska kännas när filmsviten är slut också. Den 15e juli gäller det. Jag längtar tills Isak och jag får uppleva Harry Potter tillsammans.

- Borta med vinden. Jag vet inte varför, det bara är så. Jag var liten då jag läste Borta med vinden. Alltså, kanske mellanstadie-liten. Jag älskar Scarlett och Rhett, så enkelt är det.

Och så senaste årets nya nördigheter, men som jag inte egentligen vet om de kommer att hänga kvar lika länge som ovanstående. Det kan vi komma tillbaka till om ett par år antar jag:

- Twilight. Jag tror jag lämnar det där. Jag har redan skrivit så mycket om det.

- True Blood. Det började som en "va faen är det här?!" och blev en "Fy faen vad bra det här ÄR!" Jag plöjde 3 säsonger i höstas och vi får väl se om nördigheten fortsätter i s4. Det är svårt att säga vad jag tycker när jag ju inte sett det mer än en gång, hittills.

- Vampire Diaries. Jag dissade det totalt från början, men senaste månaden ungefär så har det bara växt och växt och växt. Nu har jag precis sett klart säsong 1 och säsong 2 är på gång. Jag trodde det var skit, ärligt talat, men nej, icke.

Det här med vampyrer alltså... jag vet inte vad det är.

Jag kommer inte på mer. Men det där är en del av alla mina nördigheter, dvs sånt jag fastnar för, aldrig slutar prata om och bara tycker OM! Jag tror på att man ska bejaka sina nördigheter. Omfamna dem och säga "JA, så här är det. Det här är jag! Utan de här nördigheterna så vore jag inte jag."

I måndags sa en elev till mig att jag var "som en jäkla solstråle" (säg det på fejkad invandrarsvenska så får du rätt feeling). Jag tror han menade det på grund av att jag äntligen är blond igen, men jag tar det som en komplimang ändå :D Jag känner mig inte alltid som en soltråle, men vissa dagar så-ja.

På min arbetsplats finns nu också en början till solskensvägg. Nej, inte en massa kort på Isak och verkligen inte på Daniel. Bara en massa ljusskygga individer... Hur som helst, man får göra vad man kan för att pigga upp sig på jobbet när det är neddragningar och konstiga krav från höger och vänster överallt, så på min vägg hänger nu Eric Northman, Damon Salvatore och underbara, fantastiska Stefan Salvatore (och nej, ingen Edward Cullen än.... det känns som att jag svikit allt jag tror på, men det är sant (fast han ska få en plats tids nog..)).

Titta bara! (för själv kan jag inte sluta titta....)

... och idag insåg jag varför.

Jag drack en halv öl och ett halvt glas vin och vaknade idag med känslan i kroppen av att jag druckit ca 1 hel flaska vin och ett par öl till det dessutom.

Va fan. Det är knappt värt det.

(Och för er som undrar så blev jag nästan av med alla böcker på en dag på jobbet, och då var det ändå bara lovskola.)

- Joyce Carol Oates - Fallen

- Monika Fagerholm - Den amerikanska flickan

- David Guterson - Snö faller på cederträden

- Johanne Hildebrandt - Freja och Idun

- Sara Kadefors - Fågelbovägen 32

- Susanna Alakoski - Svinalängorna

- Helen Fielding - Bridget Jonas dagbok

- Åsa Schwarz - och fjättra Lilith i kedjor

- Sarah Bilston - Sängläge

- Colin Forbes - England i dödlig fara

Men, det går aaaaldrig att äta gi när man är/har varit magsjuk och illamående i flera dagar. Igår levde jag på blåbärssoppa och vitt bröd hela dagen. Och så är det ju, och så måste det också vara. Det är helheten som räknas, eller hur?

Jag är på gång.

Och tycker man att det är tråkigt så behöver jag alltid klippa mig, fixa fötterna, köpa kläder och jag saknar fortfarande Lost säsong 6 i min samling.

Så, så var det med den saken. Nu vet ni. Sätt fart ;)

Men slutet..... hur tänkte ni? Jag vet hur jag tänker, men jag vill helst inte tänka så.

* Hur gammal är du om fem år?
37

* Vem var den sista du träffade?
Isak får jag väl säga då, innan han somnade.

* Hur lång är du?
En si så där 1.69 m

* Vilken var den senaste film du sett?
Ja, vad såg jag sist? Ringaren i Notre Dame tror jag faktiskt det var.

* Vem ringde du senast?
Friskanmälan i Västerås stad.

* Hur löd ditt senaste sms och till vem?
Yey. Joy! :( (som svar på min systers mess om att det gick magsjuka på dagis).

* Vad är dagens planer?
Kvällens planer, så snart jag skrivit klart det här är titta på The Full Monty och äta nötter.

* Föredrar du att ringa eller skicka sms?
Det beror på ärendet, men oftast blir det sms nu för tiden.

* Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda?
Gifta sen 35 år.

* När såg du senast din mamma
Förra lördagen när vi firade Isak.

* Vilken ögonfärg har du?
Blå.

* När vaknade du idag?
7.25, hör och häpna! Men det var ju inte första gången på den här sidan midnatt, men det var då jag vaknade på riktigt. 

* Har du någon gång hittat en katt?
Nej.

* Vilken är din favoritplats?
Där min familj är, och annars Syd Långö, såklart.

* . Vilken plats föredrar du minst?
Svårt att komma på nån, men att stå mitt i en trafikkorsning i en massa avgaser är inte så kul. Eller vilket ställe som helst som inte är tryggt för Isak.


* . Var tror du att du befinner dig om tio år?
Det förvånar mig inte om jag är kvar här. Jag hoppas att vi har ett radhus eller hus och ett barn till. Om vi inte är här så tror jag att vi är i Varberg... faktiskt (och det bara slog mig precis nu, att ja, det tror jag.)

* Vad skrämde dig som barn?
Vatten.

* Vem fick dig att skratta senast?
Isak

* Är du för ung för att äga vinylskivor?
Nej, det tror jag inte jag är alls.

* Har du stationär eller bärbar dator?
Bärbar, som verkligen ÄR bärbar också och inte väger en massa kilon.

* Sover du med eller utan kläder på dig?
Ja, det gör jag.

* Hur många kuddar har du i sängen?
Vi har 4, men jag sover bara på 1.

* Hur många landskap har du bott i?
Tre. 

* Har du någon gång spytt på fyllan?

* Är du social?
Det tycker jag nog att jag är.

* Vilken är din favoritglass?
Choklad, fast inte bara choklad. Och all glass som fanns på Italian bar som nu har lagt NER, (stor sorg).

* Tycker du om kaffe?
Inte det minsta, nej.

* Vad dricker du till frukost?
Vatten. Ibland te, beroende på om jag har tid eller inte.

* Sover du på någon särskild sida?
Nej, oftast på rygg. Annars på den sida som är vänd mot Isak. Om det gäller vilken sida av sängen så den närmast dörren.

* Kan du spela poker?

Nej.

* Tycker du om att mysa?
Ja, oja.

* Känner du någon med samma födelsedag som din?
Ja, just nu har jag en elev tom som fyller samma dag som jag.

* Vill du ha barn?
Jag vill ha min Isak och jag vill ha minst ett till. 

* Kan du några andra språk än svenska?
Engelska

* Har du någonsin åkt ambulans?
Ja. En gång.

* Föredrar du havet eller en pool?
Havet.

* Vad spenderar du helst pengar på?
Isak, mig själv och hemmet.

* Har du någon gång testat att röka?
Både testat och varit rätt bra på det, men nu var det länge sen.

* Vad var det senaste du stoppade i munnen?
Nötter.

* Vem är den roligaste människan du känner?
Oj.... det är rätt svårt att peka ut en enda så där. Det finns många roliga människor. 

* Välj ett ärr på din kropp?
Mitt snittärr får jag väl ta då, det är det mest framträdande och Isaks väg till livet.

* Vart togs din profilbild för din blogg?
De bilder som finns är tagna 2010 lite här och var.

* Kan du byta olja på bilen?
Byta olja? nej, men fylla på kan jag.

* Vilken var den senaste bok du läste?
Jag lyssnade klart på Twilight idag (gång nr6) och senaste boken jag läste måste varit (hur kan jag inte minnas???) första delarna av vampire diaries.

* Läser du dagstidningar?

Vlt, bläddrar jag i.


* Prenumererar du på någon veckotidning?
Nej, men nångång ibland, dock inte varje vecka, dimper Vi föräldrar ner i lådan.

* När var du i kyrkan senast?
När Annika och Niklas dotter Svea döptes den 8/1 i år.

Idag är den i tidningen, nedsatt 30 spänn till på Hm fom idag och en tid framöver.

SÅNT gillar jag inte!

Jag läste Schulmans pappablogg. Den hittade jag på en gång när han började blogga om Charlie, när han hade blivit pappa. Jag älskade den bloggen och fastnade liksom för hans sätt att skriva med en gång. Jag vet att många inte tycker om Schulman,  ofta pga tidagare saker han gjort, eller skrivit. Men jag har ju inte läst allt annat så för mig är det ju helt okej.

Så, nu har jag hittat hans nya blogg och i samma veva insett att han ju gett ut en bok till. Eller faktiskt två, för han har gjort en barnbok också.

Är det nån som har läst Schulmans böcker, eller ens bara en (fast inte barnboken då kanske)? Jag vet liksom inte vad det är men jag är tydligen intresserad av hans liv. Om böckerna kommer på rea ska jag köpa dem.... tror jag.

Äckel 2 idag: Vi gjorde hel kyckling i ugnen idag. Jag fick plocka bort mer än 10 små fjädrar från den innan jag gjorde i ordning den. Sånt tycker jag faktiskt borde vara gjort-ordentligt-innan man skickar dem till affären.

Äckel 3 idag: Isak har sovit i 3 timmar då vi upptäcker att det luktar rejält med bajs i sovrummet. Hur kan man bajsa i sömnen? Det finns inte mycket annat att göra än att lyfta upp honom, dvs väcka honom, och byta på honom mitt i sömnen. Stackars barn skrek hysteriskt. Själv hade jag varit rätt glad att bli av med det om det var jag. Tur att det inte var jag!