Jag upprepar: Spoilervarning om du ej sett filmen, Sex and the city 2.

I förrgår var jag då och tittade på den efterlängtade Sex and the city 2. Jag hade hört innan att den inte fått så bra kritik och att man-inte-ska jämföra den med den första filmen, eller för den skull heller inte med serien i sig. Så, det ska jag inte göra. Jag ville se filmen för att jag älskar SATC! Jag älskar Carrie och Big och Miranda och Steve och allihopa, därför ville jag se den. Jag skrev om SATC för några år sen här i bloggen också, om Mr Big. I love him även fast han är lite för mycket "I'm all you need, baby" mest hela tiden. Men inte i den här filmen.

På sätt och vis hade jag gärna lämnat Carrie och Big där de var i slutet av förra filmen, jag behövde inte veta mer. Jag behövde inte se deras nya, flashiga lägenhet eller Carries enorma garderob, men nu blev det ju så i alla fall då.. Nåväl. Det kändes väldigt mycket överklass. V ä l d i g t mycket överklass. Inte liksom så där som Carrie alltid varit, modemedveten och allt, utan överklass. Det var lite synd. Det var också synd att se att SJP har åldrats så himla mycket. Ärligt, hon och Madonna... de ser gamla ut! (Fast Mads är väl också något äldre än SJP.) I flera scener i nya filmen ser man verkligen hur gammal hon blivit, jämfört med i serien. Men visst, visst, det köper jag också, eftersom faktiskt även Carrie blivit gammal. För att inte tala om Big... han var också gammal. Samantha var dock inte gammal, jag vet inte hur hon gör det. Trots sin ålder, även på riktigt, så lyckas Kim Catrall (felstavat säkerligen) alltid se yngre ut än sina år. Fantastiskt!

Min favvo är Miranda. Hon är, även i denna film, kanon! Charlotte är söt och lite bortkommen och vill inte erkänna att det är tufft att vara mamma. Det märks att de tänkt på att seriens fans också blivit äldre och skaffat familj och barn.

Jag och Linda, som jag gick med på bion, viskade flera gånger till varandra "11 år", eftersom det var åldersgränsen på denna film. Jag fattar inte hur det gick till när de satte den gränsen! Självklart är det massor av sex! Det skulle inte vara Sex and the city annars.

Hur det än låter så gillade jag filmen. Det kanske inte var jordens mest nödvändiga film att göra, men det var kul att se vad som hände sen. Men, nu räcker det. Det får inte bli fler filmer. Jag hade varit nöjd med Big och Carrie och deras bröllop bara...egentligen.

Och tjaa... jag behöver väl inte säga det, men det var bling bling och mode i överflöd... verkligen överflöd!

Så, nu vet ni.

Hur som helst... Jag har varit lite på bio sen sist. Jag har närmare bestämt varit på bio tre gånger sen juni slutade. Alla tre gångerna har jag sett Eclipse. Jaja, jag vet vad många tänker men jag är nöjd med mina alla tre gånger och skulle säkert kunna gå fler gånger, men jag tänker inte göra det-faktiskt. Hur som helst så har jag verkligen tyckt det varit KANON att gå på bio. Jag var senast på bio i november innan dessa tre gånger, då på New Moon. Jag gillar ju att gå på bio och jag tror att det här med att stänga in mig i en salong ett par timmar är den ultimata avkopplingen för mig. För jag KAN inte ringa hem, och Daniel KAN inte ringa mig. Jag KAN inte oroa mig för, eller tänka på, Isak hela tiden. Det är kanon med bio! Jag behöver inte ens prata liksom.

Nu har jag kommit på att jag vill gå och se Sex and the city 2 också. De går i minsta salongen nu. Jag skulle tippa på att det är sista veckan den går och jag tror inte att salong 1 är någon höjdare, men jag vill nog ändå gå. Jag ska försöka i veckan, om jag får, men det tror jag att jag får. Daniel får göra sina grejer och jag får göra mina. Det blir ju ändå inte så ofta som vi gör något eget ändå. De flesta kvällarna är vi ju hemma båda två.

Idag läste jag på aftonbladet.se om Inception som har premiär idag. Det står att den är så krånglig att inte ens skådespelarna förstod den först, det tycker jag låter utmärkt. DEN vill jag se. I like krångliga filmer!

I november kommer nästa Harry Potter på bio, och i december kommer nästa Narnia. Det är lång tid kvar och jag längtar inte precis efter mörker och kyla (eller en månad kvar av mammaledigheten) men ändå så ser jag fram emot det. Då kommer även Eclipse ut på dvd- DET ser jag fram emot.

Det är sånt jag inte kan göra längre, att bara plöja så där. Den tiden finns ju liksom inte i livet längre och jag kan sakna det litegranna. Fast inte tillräckligt för att vilja byta liksom, men så där ibland. Det var så skönt att kunna ligga på soffan i timmar och titta på avsnitt efter avsnitt. Om jag nu skulle göra om samma sak, vilket jag blev sugen på att göra efter att ha sett filmen igår, så kommer det ta mig fram till nästa sommar antagligen. Surt! (Men missförstå mig inte, snälla, inget skulle få mig att önska mig tillbaka till livet före Isak, inget!)

Ikväll ser jag Eclipse på bio för andra gången.