Obsessions
Jag har två svagheter. Ja, jag har faktiskt minskat ner dem till två från att en gång ha varit fler. När jag väl hade insett att jag inte behövde köpa kläder på Freddes i Falun, vilket jag gjorde konstant ett tag. När jag hade insett att jag inte behövde köpa Lee-jeans längre, för det -behövde- jag verkligen bara för några år sedan. När jag väl hade insett att man kan handla precis lika bra på Willys som på Ica, samt en massa andra insikter, så finns det två svagheter, eller kanske mera övertygelser, som stannat kvar hos mig. Egentligen har det att göra med en rädsla av att få förskräcklig hy respektive ännu mer förskräckligt hår om jag slutar använda dessa produkter. Min mamma drar efter andan när jag köpt schampo för nästan 300, men oftast, mamma lilla, så är det värt det (trots att jag ständigt är missnöjd, men det kom ju med hårgenerna).
Här är mina älsklingar: RedKen och Clinique:
Så, idag var det dags igen, för givetvis så tar alltid de viktigaste sakerna slut samtidigt, det är Murphys law som gäller. Jag hade bestämt mig för att köpa en hårprodukt och en hudprodukt, för annars skulle det bli för dyrt. Jag kom hem med två RedKen och ingen Clinique istället. Jag VET vad kalaset kostar och jag kan se mina begränsningar ekonomiskt, även fast jag får snåla som 17 åt alla håll och kanter (eller i alla burkar och tuber kanske), så jag kunde bara inte kosta på mig mer. Men, trots att jag på väg till Kloak, där jag handlar mina hårgrejer, nästan högt repeterade mantrat "Bara en sak, bara en sak" så var jag ändå lika väl på väg hem en kvart senare med två saker. Det är likadant när jag ska klippa mig ju "Bara klippning, bara klippning", men nog fan kommer jag därifrån med klippning och behandling, eller klippning och produkter eller klippning och inpackning. När det gäller mitt hår och min hy har jag helt enkelt jävligt svårt att kompromissa.
Kommentarer
Trackback
