Jag har precis njutit av Grease. Det var länge sen jag såg den, men jag kan ärligt talat inte räkna hur många gånger jag sett den hittills i mitt 30-åriga liv. När jag var liten lånade vi alltid den av Åsa T i vår trapp, och jag och syster Åsa såg den om och om och om igen. Hundra gånger om! Jag kommer dock ihåg att slutet inte fanns med, men vi såg den ändå hundra gånger om. (Jag minns att familjen T hade spelat in filmen "Goddag Yxskaft" före den och man var alltid tvungen att spola förbi den filmen först.
Jag älskar den här filmen! Jag inser det när jag ser den idag efter att inte sett den på länge nu. Daniel gav mig den i julklapp förra året men det har inte blivit av att jag sett den förrän nu. Den gör mig lycklig i själen och jag bara myser. Jag älskar introt till filmen, så därför får ni också njuta av det här: