Om åren som gick: 2000-2010; 2003
Falun 2003:
Jag jobbade på kårexpeditionen. Jag utvecklades, jag trodde mer och mer på mig själv. Min kollega, Anders, var guld värd i alla lägen, även de då vi inte ens pratade med varandra pga irritation. Jag lärde mig saker om mig själv. Jag stod på mig, jag drevs framåt.
Jag läste fortfarande. Då läste jag ytterligare en kurs i Sex- och samlevnad och försökte verkligen ta igen poäng jag saknade sen förut. Vi hängde mycket på Mariannes och på Engelbrekt. Det gick inte att hänga på kårhuset när man jobbade vägg i vägg.
Ix dog, Samiq flyttade in. Torsten var mitt ljus.
Emilia flyttade till stan och lyfte staden ytterligare. Jag älskade Falun. Jag svor på att aldrig flytta därifrån. Jag älskade tom tanterna på Hemköp, där jag jobbade lite extra under sommaren igen.
Min farmor dog. Min farfar också, men hallå! Min FARMOR försvann ur mitt liv. Det var den värsta död jag varit med om. Sen dog Pär. Han var min vän, min kårvän, min vän, och han orkade inte mer. Det var ett svart år på många sätt.
Kommentarer
Trackback
