Om det här vore min sista dag

(Ja, så är faktiskt rubriken för dagen, hemskt nog.)
Om det här vore min sista dag skulle jag inte lägga ner någon tid vid datorn för att berätta för er om vad jag gör, varken i bloggform eller på facebook eller NÅT annat.
Om det här vore min sista dag skulle jag spendera den med min son och min Daniel. Jag skulle inte ta ögonen från Isak på hela dagen och när han sov skulle jag ligga bredvid och bara ta in hela hans varelse, lyssna på hans andetag och bländas av hans fullkomlighet. Han är det bästa jag har åstadkommit i hela mitt liv, och det kommer inte ändras om min sista dag var i dag eller om 60 år.
--------------
Det här var en så hemsk rubrik att skriva om att jag tror att jag lämnar ämnet precis där. Igår skrev jag om kärlek och jag har, från olika håll, fått tre kommentarer som antytt att jag nästan fått dem att gråta (och ja, även någon tår hade kommit). Det gör mig glad. Inte för att ni gråter, utan för att att få beröra är magiskt och att -jag-får beröra med bara mina tankar, nedskrivna egentligen i all hast, är en ynnest. Tack.


Kommentarer
Ice T

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

SÖT DU ÄR <3 KRAM SÖTIZ!!!!

Jag måste få receptet!

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

:-D

2011-04-24 @ 22:26:32


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Jag tror...

...det bor en hjälte i varenda flopp

RSS 2.0